Jag och Hoffman är tyvärr nere i en dipp nu vilket känns skit tråkigt att erkänna. Jag rider helt förskräckligt och Hoffman bara springer och tänker inte på att jag sitter där uppe. Vilket resulterar ett riktigt dåligt samspel. Efter ridpasset igår satt jag bara och grät och ville bara lämna tillbaks honom. Så hemskt var det. Men jag pratade länge med mamma medan jag satt i stallet. Då blev det genast lite bättre. Han är min bästa vän så alla bråkar ibland. Så jag försökte lära honom ett trick och mös med honom i stallet och nu är vi vänner igen :) Ska bli riktigt jävla skönt att få träna idag för Louise. Komma tillbaka till det där goa igen. Hoffman är en riktigt svårriden häst och det är därför nästen ingen har fått sitta upp på honom. Han är riktigt pigg och man måste underhålla honom hela tiden. Men detta ska gå bra ska vi se! Får hoppas :D